Är en långsmal trädbevuxen ö i den yttre delen av Hartsöarkipelagen. Den västra sidan av ön, och även södra delen, karaktäriseras av kala klippor med mindre lågväxande buskar. Längre in på ön finns högre trädbestånd. Även större områden med enbuskmarker, strandängar och alskog karaktäriserar ön.
Lokalen är inte anpassad för funktionshindrade.
Ön Enskär har en rik fågelfauna. Skärgården utanför är också fågelrik och stora delar ligger i fågelskyddsområden. På Enskär och i arkipelagen utanför har det genom åren noterats drygt 265 arter. Ett besök i Hartsöarkipelagen efter det att beträdnadsförbudet upphört för säsongen kan ge fina upplevelser av arktiska vadare som rastar på låga kobbar och skär. Här finner man bl.a. spovsnäppor, kustsnäppor och enstaka sandlöpare. Ett vinterbesök i denna skärgård ger flockar av skärsnäppor som trotsar vintern. I samband med höstbesök på Enskär kan man studera sydsträckande fåglar från de yttersta uddarna på ön. Nu får man ta del av de arter som trotsar öppet hav. Många arter av rovfåglar kastar sig rakt ut över öppet vatten, och vissa dagar kan stora sträcksiffror av främst sparvhök och fjällvråk noteras. Många gånger kommer också andra arter insträckande från havet mot Enskär för att sedan följa kustlinjen västerut innan de vid exempelvis Örsbaken korsar vattnet mot syd. Häckande fåglar på Enskär är bl.a. de vanliga arterna sångare, men även härmsångare och kärrsångare, och vissa år finns den allt ovanligare höksångaren här. I skärgården utanför finns i fågelskyddsområdet ett tynande bestånd av tordmular (vilka drabbas hårt av minkens härjningar). Här häckar bl.a. även roskarl, kustlabb och ganska stora kolonier av silvertärna.
Ringmärkningen bedrivs som nämnts främst i september och oktober, och dominerande arter är numera främst rödhake och kungsfågel. Under tiden som ringmärkning bedrevs även i augusti var lövsångaren en stor märkart. Stationen är känd för att fånga många pärlugglor och sparvugglor de år som invasionsrörelse uppstår. 2011 ringmärktes t.ex. 35 pärlugglor och 12 sparvugglor, men även andra ugglearter hamnar i näten, som jorduggla och hornuggla. Under senare delen av ringmärkningsperioden hamnar även siskor och mesar i stora antal i näten.
I samband med ringmärkning genom åren har mycket av de riktigt ovanliga fågelgästerna hamnat i listan för arter på ön. Blåstjärt, nordsångare, videsångare, brunsångare och rödstrupig sångare är bara några av dessa. I samband med sträckbevakning och annan verksamhet utöver ringmärkning har också mycket spännande noterats; svartnäbbad islom, vitnäbbad islom, mindre lira, havssula, brednäbbad simsnäppa och fjällabb är bara några.
Man kan endast ta sig till ön med båt, endera med egen, en bekants eller om man kan hyra någon som kan köra ut en. Vad man ska vara uppmärksam på är att det är långt ut, så man bör ha bra koll på sjövädret innan man planerar en resa ut till Enskär. Man kan bara övernatta i tält eller om plats finns på fågelstationen vilket man måste kontrollera innan man besöker ön.
Ön är fågelskyddsområde med beträdnadsförbud 1.2 – 15.8, vilket gör att besök här ute inte kan göras förrän på hösten. Ringmärkning bedrivs främst under september och oktober vid Hartsö-Enskär fågelstation. För mer exakta datum måste man kolla med ansvariga för verksamheten. Intresserade som vill delta i verksamheten, endera som ringmärkare eller assistent, kontaktar ansvariga. Kontaktinfo finns på FSOs webbplats.
Betande djur från arrendatorn på Hartsö brukar finnas här. Detta måste man beakta vid besök. Viktigt att även att tänka på är att ön är ett naturreservat, se länsstyrelsens webbplats. Ett besök på Enskär kan kombineras med en resa i Hartsöarkipelagen (beträdnadsförbudet för säsongen är 1.4 – 31.7). På södra delen av Enskär bedriver Föreningen Södermanlands Ornitologer (FSO) ringmärkningsverksamhet under höstarna, vilket har gjorts sedan mitten av 1960-talet. Kontakta föreningen (kontaktinfo finns här) för att få mer information om hur ett besök här ute ska göras. Stationspersonal får landstigningstillstånd av länsstyrelsen för verksamhet även under perioden med beträdnadsförbud. Detta för exempelvis inventering av höksångare eller ringmärkning av tordmule.
